Britts Blogg
Modig?
Mod
Vem är modig?
Jag?
Tiggaren?
Jag var rädd innan jag satte mig ner hos tiggaren. Tänkte att ”så modig jag är”. Sedan skämdes jag: Vadå modig? Vad är det för modigt med att i min lilla fredliga hemstad i Sverige sätta mig på trottoaren? Att ge sig av från sitt eget land för att man är tvungen, att ha sitt lilla barn i armarna och stiga i en överfull gummibåt, utan reseförsäkring, det är mod.
Mottagande
Hur skulle det tas emot av förbipasserande?
Det första som hände var ett så kärleksfullt mottagande
av tiggaren att jag inte ens tänkte på de förbipasserande.
Språk
Trots att han varit i Sverige i många år kan han ingen
svenska.
Men det var inte svårt att kommunicera.
Kaffekoppen
Alla tiggare har en kopp. Jag tog med en kopp jag också.
Jag hade förberett mig på att någon förbipasserande
skulle prata med mig och fråga varför jag satt där och
kanske undra varför jag tiggde.
Mitt förberedda svar var: Jag tigger om kärlek.
Musik
Jag tycker om att lyssna på musik. Jag frågade om han
tycker om musik. Så spelade jag en låt för honom från
mobilen. Här lyssnar vi på Vision med Mo’Kalamity.
Ignorerad
Ingen, jag menar verkligen INGEN tittade på oss.
Trots att vi hejade på människor vred de inte ens på sina
huvuden.
Rikedom Vem var rikast just då? Jag vill påstå att vi var lyckligare än någon annan i omgivningen.
Kärlek
Jag som kom dit för att tigga kärlek.
Och det fick jag.
Inte av de förbipasserande.
Men av tiggaren.
Ett överflöd av kärlek.
Omsorg
Efter att tag blev tiggaren obekväm med att jag satt på
marken. Han ville att jag skulle sätta mig på pallen.
Reflektion
Detta blev en Gudomlig Upplevelse för oss båda. Vi var båda lyckliga. Det sitter tiggare på Sveriges trottoarer.
Man talar om att det ska förbjudas. Att de inte ska få tigga pengar. Men är vi inte många som tigger om pengar? En del
tycker att det är förödmjukande för dem? Men jag undrar, är det kanske förödmjukande för de som går förbi? Och
kanske är vi många som tigger om pengar på förödmjukande sätt?
Naturligtvis vill jag inte att någon ska behöva sitta på gatan och tigga. Men så länge detta är en verklighet skadar det inte
att vara kärleksfull.
Det skadar aldrig att vara kärleksfull.
Det är modigt att vara kärleksfull.
Var modig!
Vänner
Efter detta möte kommunicerar vi alltid då vi ses. Ibland sitter han utanför den affär där jag handlar mat. Han hjälper
mig, jag ger honom pengar och vi skrattar tillsammans. Han ser mig. Jag ser honom. Hur svårt ska det vara?
Galen?
Galenskap
Vem är galen?
Jag?
De som går förbi?
Då jag först steg upp på statyn, pratade och skojade jag med några som satt intill. Efter någon minut verkade de komma
på sig själva och slöt sig i sitt skal.
Se
Jag satt däruppe och tyckte väl själv att jag uppträdde
städat.
Det underliga var att ingen, INGEN, som gick förbi tittade
på mig. Inte ens snabbt.
Jag var helt fascinerad.
Hur lyckas man att inte vrida på huvudet när något
ovanligt händer.
Jag insåg vilken otrolig frihet jag hade.
Ingen verkade överhuvudtaget bry sig om vad jag gjorde.
Vila
Jag brukar alltid vila då jag inte riktigt vet hur jag ska
handskas med situationen.
Kontakt
Då jag vilat klart tog jag lite mer initiativ till att få kontakt
med någon som skulle kunna komma upp till mig.
Här tar jag emot en ung man som tog sig över vattnet
efter att ha bestämt sig.
Känna sig för
Han talade varken svenska eller engelska. Vi kände oss för. Hur kändes det att vara däruppe och vad kunde man göra?
Roligt osedda
Vi spelade musik och skrattade.
Det var fortfarande ingen som tittade.
Någon till?
Vi tänkte att det skulle vara kul om någon fler kom upp.
Vatten
Till slut fick vi napp.
Det där vattnet man skulle över skapade problem…
Positioner
Vi sökte våra positioner.
Bekväm
Till slut var min vän Ibrahim på väg att sluta upp med
oss.
Titta så bekväm den förste killen är nu. ”Välkommen
hem till oss!”
Osynligt spex
Vi spelar teater så det ryker.
Ingen tittar.
